Påskhälsningar från föreståndaren

Snart är det Påsk. Våren blev inte precis så som vi hade tänkt oss den, men vi får tro att undantagsperioden tids nog kommer att vara över.

En del av den inplanerade och tilltänkta verksamheten vid Polin-institutet för denna vår och sommar har inhiberats eller flyttats till nästa år. Summer School & Conference Religion and Cultural Change, som Polin-institutet har planerat tillsammans med Donnerska institutet och Center for the Study of Christian Culture, ordnas om ett år, den 7–9 juni 2021. För ytterligare information, se konferensens hemsida.

Även mindre sammankomster för Polin-forskarna har vi varit tvungna att ställa in. I all vår verksamhet följer vi Åbo Akademis allmänna instruktioner.

Trots undantagstillståndet och den minst sagt annorlunda vardagen pågår ändå forskningen. Ibland krävs det kreativitet och en förmåga att komma på nya lösningar när det exempelvis gäller samarbete med andra forskare eller när det gäller att komma över sådan litteratur man behöver i sin forskning. Kanske är det rentav så att en del av de nya praktiker som vi nu har tagit i flitigt bruk – såsom möten över Zoom – har kommit för att stanna.

Polin-institutet informerar om sin verksamhet på dessa hemsidor också under corona-tiden.

Till slut vill jag önska en Glad Påsk till alla Polin-institutets vänner och forskare!

Anni Maria Laato, Föreståndare för Polin-institutet

 

Polin-forskardagar 2.0

Professor Daniel Lindmark från Umeå universitet höll forskardagarnas Keynote-föreläsning

Polin-forskardagarna, som ägde rum 8–9 oktober, markerade på flera sätt att Polin-institutet, vad verksamheten beträffar, har trätt in i en ny fas. Att forskardagarna ordnades redan för andra gången tyder för det första på en kontinuitet som avslöjar att institutet har funnit viss stadga i sina verksamhetsformer. Att Polin-forskarna själva denna gång till stor del spelade huvudrollerna vittnar för det andra om att institutet inte längre är i sin linda. Flertalet forskare har hunnit verka så pass länge att de första forskningsresultaten har sett och rentav tål dagsljus. Och att så pass många forskare är knutna till Polin-institutet – vilket blev tydligt under dagarna – bekräftar för det tredje att institutets betydelse för att främja den teologiska forskningen vid Åbo Akademi är stor.

Döda språks sällskap

Merparten av forskardagarna utgjordes av de presentationer som såväl enskilda Polin-forskare som Polin-finansierade projekt stod för. Det innebar att det tematiska spektret var brett, då allt ifrån exegeser av enskilda bibeluttryck till vaccintveksamhet i en komplicerad kontext avhandlades. En välvillig, men knappast osann tolkning av åhörarnas iver att kommentera och ställa frågor, är att presentationerna hölls tillräckligt allmänna och publikvänliga. Om inte annat, och som en deltagare uttryckte det, bidrog de tvära kasten mellan olika forskningsteman till att de flesta åhörare hölls vakna.

Den första kvällen avslutades på – får man väl säga – sedvanligt vis med Polin-middag. Middagen ägde denna gång rum på Svarte Rudolf och bjöd enligt samstämmiga vittnen på utsökt traktering och underhållning. Det sistnämnda bestod dels av festtal av vicerektor Mikael Lindfelt och dels av musik à la Ilona Silvola och Timo Nisula. Inte minst Topias Tanskanens Kalevala-inspirerade dikt, framförd på ett knappt dussintal ”döda” språk, bidrog till att göra kvällen oförglömlig.

Forskaren och sanningen

En helt och hållet intern angelägenhet var tillställningen dock inte. Inbjuden från Umeå Universitet var Daniel Lindmark, professor i kyrkohistoria och historia med utbildningsvetenskaplig inriktning. Professor Lindmark har under de senare åren bland annat lett ett omfattande vitboksprojekt med anledning av det försoningsarbete som pågått mellan Svenska kyrkan och samerna. Lindmarks keynote-föredrag handlade om detta projekt. Förutom att vara intressant i sig, åskådliggjorde presentationen den betydande roll som vetenskaplig teologisk forskning kan spela vid dylika försoningsprocesser. Särskilt uppmärksammade och uppskattade blev Lindmarks personliga reflektioner kring forskarens roll i förhållande till sanning, och hur man som forskare gör gott i att rannsaka sina egna bevekelsegrunder och motiv.

Jakob Dahlbacka

Maten på Svarte Rudolf lät sig väl smaka

Polin-institutets föreståndare Anni Maria Laato tillsammans med professor Antti Laato

Middagens festtalare, vicerektor Mikael Lindfelt och doktorand Laura Hellsten

 

I januari hade Polin-institutet äran och glädjen att ha J. Cornelis (”Cor”) de Vos som gästforskare i dryga tre veckors tid. Cor är en världskänd holländsk exeget, som gör sin karriär i Tyskland. Våra exegeter är goda bekanta med Cor sedan ett årtionde tillbaka, och han har besökt Åbo också tidigare. Allt detta säkert bidrog till en trivsam atmosfär kring Cors vistelse i det vintriga Åbo, och han skaffade sig också många nya vänner här tack vare sin trevliga personlighet. Cor hade möjligheten att bo alldeles intill de teologiska kvarteren, och under sin lediga tid bekantade sig trähusentusiasten inte enbart med Åbo, utan också Nådendal och Raumo.

Mångsidig forskare

Cors forskning rör sig i gränslandet mellan gammaltestamentlig och nytestamentlig exegetik, och han har publicerat i många olika ämnen gällande Bibelns receptionshistoria (se mera här). Cors breda expertis kom oss till nytta genom att han deltog i strategiska diskussioner med våra forskargrupper och i ett doktorandseminarium, samt gav tre gästföreläsningar. Den första av dessa gällde de tio budorden hos den judiske historikern Josefus. Den andra föreläsningen rörde sig om den hellenistisk-judiske filosofen Aristobulus syn på skapelse och sabbatsdagen, och den tredje om grupperingen av städerna i Josuas boks kapitel 15. Redan denna lista visar på hur många ämnen som finns i Cors intresse. Under sin vistelse hann Cor också avancera sin forskning om tre olika teman: receptionen av Abraham-gestalten i tidig judendom, begreppet synd, samt Josuas bok, om vilken han skriver en kommentar.

Goda minnen

Vad annat minns Cor om sin vistelse i Åbo, och vad kommer han att sakna efter att han återvänt till Tyskland den 31 januari? – Jag kommer framför allt att minnas de trevliga kaffestunderna till vilka hela personalen samlas varje dag kl. 10. Det är exakt samma sed som finns också i Nederländerna, men den är inte så vanlig i Tyskland. Det är en trivsam tradition som skapar känsla av gemenskap samt underlättar utbyte av idéer. En annan sak som jag har goda minnen av är vädret, som var så friskt och vackert, med bildsköna byggnader i snötäcke.

Under fem dagar i början av november 2018 gjorde Åbo Akademis teologer en givande och minnesvärd resa till London och Cambridge. Resan gjordes inom ramen för den teologi- gemensamma kursen Teologiska perspektiv på religionsmöten. I London och Cambridge stiftade deltagarna bekantskap med den dialog som förs mellan de religioner som brukar betrakta sig som Abrahams barn, d.v.s. kristendomen, judendomen och islam. Deltagarna fick bl.a. åhöra föredrag och föra samtal med akademiker vid Islamic College, Church of England Diocese of Southwark och Sisters of Sion i London, samt vid Woof Institute och Faculty of Divinity vid University of Cambridge. Gruppen besökte även Western Marble Arch Synagogue och Central Mosque i London.

Varje år arrangerar teologiska utbildningslinjen vid Åbo Akademi en temakurs kring ett ämne som anses vara av hög relevens för teologer i olika arbetssituationer. I anslutning till denna kurs görs en resa. Syftet med resan är att deltagarna på ett djupare plan ska få erfara något av det som utgör kursens tema. I London och Cambridge fick såväl studenter som lärare uppleva hur svårt men samtidigt givande det kan vara att gå utanför sin egen religiösa och kulturella bekvämlighetszon i mötet med företrädare för andra trosinriktningar och världssyner. I en alltmer pluralistisk värld behöver framtida teologer både ha god förtrogenhet med sin egen tradition och få en ökad kunskap om skärpunkter mellan kristendomen och andra religioner. Kursen Teologiska perspektiv på religionsmöten och i synnerhet den tillhörande resan till London och Cambridge gav en kort men samtidigt oerhört viktig inblick i ett högaktuellt tema. Den bidrog till att öka deltagarnas kunskap om och förhoppningsvis intresse för kritisk och konstruktiv religionsdialog.

Kim Groop, utbildningslinjeansvarig för teologi