Vårens tredje docentföreläsning

Vårens tredje docentföreläsning

En vårlig fredagsmorgon, den 15 maj, gick Timo Nisulas provföreläsning för en docenttitel i dogmatik av stapeln. Timo föreläste från sitt arbetsrum via Zoom för ett dussintal intresserade åhörare. Rubriken lydde ”När lammen tystnar: Hur predikade Augustinus om arvsynden, den fria viljan och andra farliga saker?” Såsom rubriken antyder, koncentrerade sig Timo på Augustinus predikningar och på hur dessa skiljer sig från denne kyrkofaders övriga litterära produktion. Predikningar är ett intressant och angeläget forskningsämne, eftersom det var just via dessa som man under senantiken nådde de stora massorna.

Arvsynden, den fria viljan samt andra farliga saker

Timo belyste frågan om hur konceptet om den fria viljan småningom försvann ur Augustinus predikningar och gav utrymme åt en mera radikal syn på arvsynden (peccatum originis), vilken Augustinus redan tidigare hade beskrivit i sina texter. Det fanns en mellanfas i Augustinus predikande, när han till exempel använde uttrycket ”öppna upp viljans famn”, för att förena sin mera passiva syn på den fria viljan med åhörarnas aktivare uppfattning. Augustinus radikala syn på människans passivitet i sin frälsning var nämligen exceptionell på hans tid. Kristna värdesatte den mänskliga viljans frihet och betraktade den som ett av tecknen på imago dei, att vara skapad till Guds avbild.

Augustinus tänkande om synd och syndens kraft ändrades samtidigt som han utvecklade sina resonemang om förmågan hos den mänskliga viljan. De två predikningar om ämnet arvsynd och barndop som Augustinus höll i Karthago år 413 avbröts ständigt av åhörarnas invändningar mot predikantens hårda syn på spädbarn som dör odöpta. Nisula konstaterade att särskilt den senare predikan är lång och förvirrande, och Augustinus utelämnar medvetet många svåra frågor.

Den tredje ”farliga saken” i Augustinus predikningar som Nisula tog upp var människans sexualitet. Han berättade att ämnet var mycket angeläget för Augustinus, som ofta diskuterade det i sina teologiska verk. Däremot var Augustinus mycket försiktigare med att behandla temat i sina predikningar. Från predikstolen talar Augustinus aldrig om Guds straff som han menar att man kan bevittna i samlaget när passionen tar över kontrollen, och för vilket straff han annars i sina verk beskyller Adam och Eva. Möjligtvis tyckte Augustinus inte att temat lämpade sig för en predikan i kyrkorummet.

Vad sade docenten in spe själv om sin föreläsning?

Efter provföreläsningen ställde vi några frågor till Timo, som förstås var lättad över att föreläsningen var över och hade gått bra trots de ovanliga omständigheterna. Han konstaterade att han nog hade förberett sig omsorgsfullt, men att tekniken alltid utgör ett extra spänningsmoment.

Timo berättade att eftersom han inte till vardags arbetar heltid vid universitet, utan som pastor, kommer den möjliga docenturen inte direkt att påverka hans vardag. Det har dock varit hans långvariga dröm att bli formellt behörig för att undervisa i teologi, som för honom är regina scientiarum. Timos alla forskningsprojekt har varit relaterade till senantikens predikningar. (Se här för ett reportage om Timos Polin-finansierade forskarvistelse i Leuven.) Han är också intresserad av Augustinus retorik, och skulle i framtiden vilja göra en jämförande forskning om sexualetiken sådan den framträder i predikningarna hos antikens teologer. För Timos del innebar Covid 19-pandemin visserligen att en viktig konferensresa till Chicago i maj annulerades, men han konstaterade att möjligheten att ge det här undervisningsprovet på distans utgjorde att maj trots allt blev en lyckad och minnesvärd månad för honom.

Lotta Valve och Jakob Dahlbacka