Från Åbo till Belgien i jakten på en afrikansk bibelstrid

Från Åbo till Belgien i jakten på en afrikansk bibelstrid

Under förra hösten var jag anställd som forskare i UNIPAR-projektet som leds av professor Antti Laato och finansieras av Polin-institutet. I projektet undersöker vi hurdana stigar det har uppstått ur Genesis-berättelserna om patriarken Abraham och hans familj. Har senare generationer läst och undervisat om Abraham i en universalistisk eller en partikularistisk belysning? Alltså, är Abraham stamfar till endast några få utvalda, eller är alla folk delaktiga i hans välsignelse (1 Moseboken 17:4–6)?

Familjestriden i Afrika

Mitt eget arbete kretsar kring de heta kyrkostriderna i norra Afrika under 300- och 400-talen. Under den brännande Medelhavssolen, i städer i nuvarande Algerien och Tunisien, fördes en hetsig debatt över just den ovannämnda frågan. Var alltså Abraham patriark till en liten bekännelsekyrka eller är hans ”säd” en bild på hela den universella katolska kyrkan? Parterna i denna motsättning kallade varandra ”donatister” och ”caecilianister”. ”Donatisterna” poängterade de exklusiva dragen i patriarkberättelserna, medan ”caecilianisterna” – under ledning av Augustinus, biskopen i Hippo – undervisade att ”Abrahams säd” avsåg alla folk och grupper inom den katolska kyrkan och inte enbart en liten utvald skara inom de afrikanska provinserna.

Den här polemiska kontexten erbjuder en unik möjlighet att undersöka två motsatta läsningar av Bibeln i en inomkyrklig debatt och öppnar upp en intressant vy över hur gammaltestamentliga gestalter användes för att bygga upp samfundsidentiteter. Nordafrikanska kristna uppfattade sig själva som mycket nära släktingar med Abraham, Isak och Jakob. Man kan till och med säga att frågan gällde en arvstvist: vem skulle få fädernearvet, vem skulle bli utan?

Till Belgien i jakten på Augustinus

Via mitt jobb fick jag möjligheten att besöka KU Leuven som gästforskare. Det finns inte många institut för Augustinus-forskning i världen, och framför allt inte några med så excellenta bibliotek som spetsforskningsenheten i Leuven. Belgien har en lång tradition av patristisk forskning, och intresset för Augustinus härstammar ända från Cornelius Jansen samt Jacobus Latomus, som var en av Martin Luthers katolska motståndare.

I Augustinus-spetsforskningsenheten, som leds av Mathijs Lamberigts och Anthony Dupont, undersöker man Augustinus texter och hans teologi ur olika synvinklar. Man fäster särskild uppmärksamhet vid Augustinus predikningar. Den teologiska forskningen inom KU Leuven har särskilt nytta av de filologer som är verksamma vid den humanistiska fakulteten vid samma universitet. Forskare inom det latinska språket och kodikologi vid KU Leuven arbetar nämligen med att göra nya vetenskapliga editioner av senantikens predikosamlingar, och Augustinus stora bevarade predikokorpus är ett av de främsta exemplen på deras pågående arbete.

I klosterträdgården

Utöver universitetet finns i Leuven också augustinerklostret i Heverlee, vid vilket Augustijns Historisch Instituut är verksamt. För en gästande forskare är biblioteket vid detta institut en skattkammare. Biblioteket är ett så kallat referensbibliotek, som har öppna hyllor där alla behövliga texteditioner och forskningsböcker ligger nära till hands. Under oktober och november månad blev man som biblioteksbesökare dessutom verkligen delaktig i en medeltida klosteratmosfär, eftersom centralvärmen var av, och det innanför stenmurarna var så kallt  att andedräkten ångade…

Leuven är en flamländsk, medeltida universitetsstad, där det var verkligen trevligt att arbeta, delta i spetsforskningsenhetens veckomöten, bekanta sig med enskilda forskares verk och bli delaktig i kärnan av patristisk forskning. Redan ett besök på några veckor inspirerar och motiverar samt skapar en ny glöd i ens eget projekt – till och med trots kylan innanför klostrets murar!

Timo Nisula