Teologiska föreläsningar om kyrkan och kapitalet

Bokomslag

Under höstterminen 2019 genomförde jag en omfattande studie av samarbetskyrkan mellan Svenska kyrkan och Evangeliska Fosterlandsstiftelsen (EFS) på uppdrag av Avdelningen för kyrkoliv vid Kyrkokansliet i Uppsala. Studien mynnade ut i en forskningsrapport i bokform som ingår i skriftserien Acta Johannelundensia och som både kommit Kyrkostyrelsen och Biskopsmötet i Svenska kyrkan till handa och därutöver anställda och ideella i församlingar och pastorat runt om i Sverige.

Planen var från början att jag skulle föreläsa om forskningsresultaten på en samverkans- och samarbetskyrkokonferens i Uppsala under mars månad men Coronapandemin kom här emellan. Måndag den 16 november var det äntligen dags. Föreläsningarna var öppna för allmänheten och förlagda till Johannelunds teologiska högskola. Vid sidan om högskolans lärare hade dessutom samtliga studenter vid högskolan bjudits in och hela evenemanget förlades till Zoom.

Samarbetskyrkan – En fråga om ecklesiologiskt kapital

Dagen bestod av två föreläsningspass. Förmiddagspasset hade rubriken ”Samarbetskyrkan: En fråga om ecklesiologiskt kapital”. Här presenterades hela rapporten översiktligt samt den centrala slutsatsen att det går att urskilja ett ”ecklesiologiskt kapital” i samarbetskyrkan som företeelse och att samarbetskyrkan, om förutsättningar ges, även skulle kunna fungera som en plats där ett sådant kapital kan växa. För att synliggöra det hela bröts kapitalet ned i ett antal delaspekter (som samtidigt delvis flyter in i varandra): Gemenskapskapital, andligt kapital, traditionskapital, lekfolkskapital och bildningskapital. Under eftermiddagspasset var temat ”Lekmannarörelse i vilken mening?”. Här uppmärksammades bland annat de utmaningar kyrkan som ”funktionsorganisation” och förståelsen av kyrkan som ”de anställdas och förtroendevaldas kyrka” ställer EFS som inomkyrklig och relationell lekmannarörelse inför.

Betydelsen av teologiska samtal där hela lekfolket bemyndigas att vara med

Studien som genomförts visar på betydelsen av att i kyrkor och församlingar ta sig tid att föra teologiska samtal om organisation/verksamhet i förhållande till kyrkotänkande och att dessa samtal inte bara förs på pastoratsledningsnivå, utan också i verksamhetsnära forum där hela lekfolket bemyndigas att vara med.

 

Marie Rosenius