Rom agerade värd för internationell konferens för bibelforskare

Konferensen hölls bland annat vid Gregorianska universitetet

Den romerska hettan hindrade inte bibelforskare, judaistiker och lingvistiker från hela världen att komma samman i Rom där Society of Biblical Literature (SBL) ordnade en internationell träff vid Gregorianska Universitet och Pontificio Biblico Istituto. De 33 plus-graderna medförde däremot att man drack mycket vatten och åt ännu mera gelato.

Konferensen, som ägde rum den 1–5 juli, bestod av sammanlagt mer än två hundra sessioner. Under dessa presenterade forskare sina papper, kommenterade andras papper och debatterade olika ämnen och om forskningens framtid. Från Åbo Akademi och Polin-institutet medverkade polindoktoranderna Mikael Nouro och undertecknad Topias Tanskanen, samt professor Antti Laato. Nouros papper om Qohelet (Predikaren) och begreppet ”död” i tidig hellenistisk filosofi fick ett fint mottagande. Det samma kan sägas om min presentation om Deuteronomiums (5 Mos) influens över hur Jakobcykeln förstods och tolkades i Jubileerboken under andra århundradet f.Kr. Även om professor Laato presenterade sin forskning om Jesajabokens komposition från tidig receptionshistorisk synvinkel den sista dagen – när alla var redan trötta till följd av hettan och de långa dagarna – väckte hans nya angreppssätt på kompositionsfrågan en livlig diskussion. De utdelade pappren räckte inte ens till för alla åhörare.

En möjlighet att sätta finländsk forskning på kartan

Utifrån en doktorands perspektiv var konferensen av stort värde, även om det gärna hade fått finnas mer tid för diskussion efter de enskilda presentationerna. För egen del var det mest värdefulla att få knyta kontakter med utländska forskare. Efter avslutad konferens känner också fler forskare från andra länder till vad för slags forskning som bedrivs i Finland, t.ex. att det finns en som skriver sin doktorsavhandling om Jakobreceptionen i Jubileerboken.

Och inte bara det – under konferensen träffade jag rentav flera forskare som själva har gjort betydande forskningsinsatser just när det kommer till Jubileerboken. Att få träffa dem, och även få personlig feedback av dem, har stärkt min övertygelse om att jag är på rätt spår. Det finns av allt att döma hopp om nya forskningsrön gällande hur en viss krets inom andra templets judendom (före Jesu tid) tolkade Genesis och använde Jakob-figuren för att framhäva en viss typs partikularism och exklusivitet. Denna krets, eller åtminstone Jubileerbokens författare, tolkade det i Deuteronomium omtalade ”Israel” som patriarken Jakob. Då de sedan (åter)berättade Jakobcykeln, försökte de få Jakob att uppfylla många deuteronomiska lagar, vilka kunde förknippas med källtextens (någon version av Genesis) berättelser.

Brett och livskraftigt forskningsområde

Det var också värdefullt att få en inblick i hur bred forskningen är nuförtiden. Personligen deltog jag i sessioner från flera olika forskningsområden. Visst försökte jag delta i sådana sessioner där de presenterade pappren hade någon anknytning till min egen forskning. Samtidigt var det bra att ”think outside the box” och bli bekant med helt annorlunda forskningsområden. Således fick jag lyssna till presentationer som handlade om lamed accusativi i bibelhebreiskan, om en arkeologisk omvärdering av en konsensus bland forskarna om att edomiterna erövrade södra Juda och var förfäder till folk i Idumaea under den hellenistiska tiden, om hur man kan använda fanfiction-scenen som en heuristisk modell för att förstå hur och varför Nya testamentets apokryfer och pseudepigrafer skrevs samt om hur en feministisk (eller ”childish interpretation” såsom forskaren i fråga omtalade den) läsning av vissa gammaltestamentliga texter (t.ex. Esterbokens andra kapitel) kan avslöja sådana maktstrukturer som liknar (och av allt att döma var) människohandel.

Den långa meningen ovan avslöjar hur bred forskningen kring Gamla och Nya testamentet samt andra judiska texter är i dagens läge. Det är fint att vi vid Åbo Akademi och Polin-institutet kan delta i detta internationella nätverk av forskare och dessutom bidra till det. Ovannämnda texters betydelse och Wirkungsgeschichte (historia av påverkan) är så enorm, att vi utan kännedom om dem – och om de språk på vilka de ursprungligen har skrivits – även har svårt att förstå vår samtid.

SBL-konferensen var nyttig på många olika sätt. Eftersom jag ändå befann mig i Rom slog jag två flugor i en smäll genom att passa på att arbeta lite på min forskning i Pontificio Istituto Biblicos berömda bibliotek efter konferensen. Summa summarum gick således forskningen framåt, nya idéer dök upp, jag fick positiv och konstruktiv feedback hur jag kan förbättra min forskning och jag knöt viktiga kontakter med tanke på framtiden.

När hettan är omåttlig, är det dags för lite mer gelato.

Topias Tanskanen