Polin-forskardagar 2.0

Professor Daniel Lindmark från Umeå universitet höll forskardagarnas Keynote-föreläsning

Polin-forskardagarna, som ägde rum 8–9 oktober, markerade på flera sätt att Polin-institutet, vad verksamheten beträffar, har trätt in i en ny fas. Att forskardagarna ordnades redan för andra gången tyder för det första på en kontinuitet som avslöjar att institutet har funnit viss stadga i sina verksamhetsformer. Att Polin-forskarna själva denna gång till stor del spelade huvudrollerna vittnar för det andra om att institutet inte längre är i sin linda. Flertalet forskare har hunnit verka så pass länge att de första forskningsresultaten har sett och rentav tål dagsljus. Och att så pass många forskare är knutna till Polin-institutet – vilket blev tydligt under dagarna – bekräftar för det tredje att institutets betydelse för att främja den teologiska forskningen vid Åbo Akademi är stor.

Döda språks sällskap

Merparten av forskardagarna utgjordes av de presentationer som såväl enskilda Polin-forskare som Polin-finansierade projekt stod för. Det innebar att det tematiska spektret var brett, då allt ifrån exegeser av enskilda bibeluttryck till vaccintveksamhet i en komplicerad kontext avhandlades. En välvillig, men knappast osann tolkning av åhörarnas iver att kommentera och ställa frågor, är att presentationerna hölls tillräckligt allmänna och publikvänliga. Om inte annat, och som en deltagare uttryckte det, bidrog de tvära kasten mellan olika forskningsteman till att de flesta åhörare hölls vakna.

Den första kvällen avslutades på – får man väl säga – sedvanligt vis med Polin-middag. Middagen ägde denna gång rum på Svarte Rudolf och bjöd enligt samstämmiga vittnen på utsökt traktering och underhållning. Det sistnämnda bestod dels av festtal av vicerektor Mikael Lindfelt och dels av musik à la Ilona Silvola och Timo Nisula. Inte minst Topias Tanskanens Kalevala-inspirerade dikt, framförd på ett knappt dussintal ”döda” språk, bidrog till att göra kvällen oförglömlig.

Forskaren och sanningen

En helt och hållet intern angelägenhet var tillställningen dock inte. Inbjuden från Umeå Universitet var Daniel Lindmark, professor i kyrkohistoria och historia med utbildningsvetenskaplig inriktning. Professor Lindmark har under de senare åren bland annat lett ett omfattande vitboksprojekt med anledning av det försoningsarbete som pågått mellan Svenska kyrkan och samerna. Lindmarks keynote-föredrag handlade om detta projekt. Förutom att vara intressant i sig, åskådliggjorde presentationen den betydande roll som vetenskaplig teologisk forskning kan spela vid dylika försoningsprocesser. Särskilt uppmärksammade och uppskattade blev Lindmarks personliga reflektioner kring forskarens roll i förhållande till sanning, och hur man som forskare gör gott i att rannsaka sina egna bevekelsegrunder och motiv.

Jakob Dahlbacka

Maten på Svarte Rudolf lät sig väl smaka

Polin-institutets föreståndare Anni Maria Laato tillsammans med professor Antti Laato

Middagens festtalare, vicerektor Mikael Lindfelt och doktorand Laura Hellsten