Från vänster: Tommy Ramstedt, projektledare Marcus Moberg och Katriina Hulkkonen.

Den traditionella institutionella kristendomens sociala och kulturella inflytande har fortsatt att minska under de senaste fem till sex årtiondena. Samtidigt har dock en brokig skara alternativa uppfattningar, som ofta utmanar de konventionella ramarna för ”det kristna” och dess praxis, fortsatt att uppstå och sprida sig i den institutionella ”mainstream” kristendomens ”marginaler”. Dessa marginaler består av ett flertal informellt eller endast löst organiserade miljöer för eklektiskt religiöst och andligt sökande där institutionella eller mer organiserade kristna aktörers inflytande eller närvaro förblivit svagt. Alternativa andliga helande- och meditationspraktiker utgör en av de mest betydande av dessa miljöer. Alternativa helande- och meditationspraktiker har blivit alltmer etablerade i västvärlden till följd av spridningen av så kallade ”holistiska” andliga åskådningar sedan medlet av 1960-talet. Alternativa holistiska åskådningar förekommer i en mycket stor samling olika varianter, men tenderar ändå vara baserade på föreställningar och praktiker som härrör från asiatiska religioner såsom hinduism, buddhism och taoism, särskilt som de blivit förmedlade genom teosofiska strömningar och den så kallade ”New Age rörelsen”. Den tidigare forskningen på området har också uppmärksammat närvaron och synligheten av kristna föreställningar och idéer på fältet. Kristnas direkta engagemang inom den alternativa helande- och mediationsmiljön har däremot endast studerats i ringa grad.

Detta projekt närmar sig alternativa andliga helande- och meditationspraktiker som ett centralt fält för samtida kristet nyskapande och teologisk innovation. Projektet närmar sig därmed fältet som en miljö där personer engagerar sig i utvecklingen av nya, innovativa, eklektiska, ofta icke-ortodoxa och ibland provokativa uppfattningar om ”det kristna”, vad det kristna ”är”, vad det ”kan vara” och hur det kan praktiseras. De överläggningar och förhandlingar om ”det kristnas” gränser som pågår inom detta fält undersöks i ljuset av en ”mainstream-marginal” heuristik. ”Mainstream” och ”marginellt” betecknar här de huvudsakliga sätt på vilka olika personer och aktörer, beroende på sina respektive positioner till dessa fenomen, klassificerar vad de anser bör betraktas som ”vanliga” eller ”ovanliga”, ”traditionella” eller ”icke-traditionella” eller ”passande” och ”opassande” former av kristen tro och praxis. Denna typ av klassificeringar inbegriper vanligen även en historisk dimension. Därför anlitar projektet även begreppet ”kristet kulturellt minne”, som i detta sammanhang betecknar olika uppfattningar om hur den kristna tron och praxisen utvecklats över en längre tidsperiod. Projektet betraktar sålunda det “kristna” som en öppen kategori vars specifika mening och innebörd kontinuerligt konstrueras och rekonstrueras i olika historiska, interaktiva, relationella och diskursiva sammanhang.

CCMM-projektet strävar att bidra till forskningen om samtida förändringar i kristet religiöst liv och praxis på följande huvudsakliga sätt. 1) Genom att utforska kristen förnyelse och återtolkning inom ett fält som konventionellt har uppfattats som präglat av icke-kristna idéer, föreställningar och praktiker. 2) Genom att närma sig fältet i ljuset av en ”mainstream-marginaler” heuristik undersöker projektet även hur olika förhandlingar om ”det kristnas” innebörd och karaktär tar sig uttryck i praktiken. 3) Projektet anlitar och utvecklar därtill innovativa metodologiska och teoretiska verktyg för att studera samtida växelverkan mellan kristna och övriga andliga traditioner. 4) I ett bredare perspektiv stävar CCMM därmed till att öka förståelsen för varför alternativa andliga helande- och meditationspraktiker utgör ett så centralt fält för utvecklingen och spridningen av nya uppfattningar om ”det kristna” och dess praxis.

Projektforskare:

Marcus Moberg, TD, docent, Professor, Religionsvetenskap, Åbo Akademi

Tommy Ramstedt, FD, Postdoktoral forskare, Polin-institutet för teologisk forskning

Katriina Hulkkonen, FD, Postdoktoral forskare