Judiskt vardagsliv i Finland

Co-cooking och sing-alongs

Minhag Finland-forskningsprojektet är inne i en mycket aktiv fas: fältarbete! En viktig del av det Polin-finansierade projektet, som kartlägger judiska identiteter och deras gränser i dagens Finland, är att samla in nytt etnografiskt material som belyser hur de små men betydande val och överväganden som görs i vardagen på ett avgörande sätt formar vad det betyder att leva som jude i Finland idag. Det hebreiska ordet minhag betyder tradition och omfattar både synagogans liturgiska bruk och vardagens sedvänjor – det som är unikt för hur judiskt liv i Finland formats över tiden.  

Hur tänker du då du väljer mat i butiken? Vad äter ni hemma och vilka är dina käraste matminnen? Hur firar ni helger i din familj, speciellt om föräldrarna kommer från olika traditioner? Bara Chanukka, eller också jul, eller nåt mittemellan? Vad tycker barnen om att de flesta andra i Finland inte gör på samma sätt? Minns du vad ni sjöng för melodier i synagogan då du var barn, och vad sjunger ni nu? I vilka situationer tänker du mest på att du är judisk?

Det här är exempel på frågor som dyker upp i intervjuerna som kompletteras med andra etnografiska metoder. Som exempel kan nämnas co-cooking (att laga mat tillsammans och lära sig om traditionens betydelse över grytorna) och liturgiska sing-alongs (att tillsammans sjunga igenom bönboken och minnas melodierna). Dessutom gör forskargruppen arkivarbete. I praktiken handlar det om att djupdyka i medlemsregister, rabbinernas brevväxlingar, mötesagendor och andra officiella dokument. Men också familjealbum, kokböcker, brev och annat som speglar judisk vardag i Finland förr och nu.

Unikt finländskt forskningsmaterial

– Vi har en unik möjlighet att samla in ett betydelsefullt forskningsmaterial här i Finland, konstaterar Simo Muir. Mina kolleger i London är förbluffade över hur engagerad den finsk-judiska gemenskapen är i projektet. De delar generöst med sig av sin vardag och välkomnar oss, vilket är ett stort privilegium.

Minhag Finland är en unik uppsättning sedvänjor, påpekar Riikka Tuori, och den är mycket färggrann. Synagogan i Åbo utvecklade t.ex. egna traditioner att recitera liturgin, melodier som de allra äldsta medlemmarna ännu minns och som nu dokumenteras för eftervärlden. Både Dóra Pataricza och Mercédesz Czimbalmos har sina rötter i det judiska Ungern. De noterar att många ashkenasisk-judiska traditioner, som i Östeuropa fullständigt utplånats med Holocaust, har bevarats i Finland. Samtidigt lever dagens finländska judar mitt i ett av världens mest sekulära samhällen med starka lutherska traditioner.

– Eftersom den judiska minoriteten är mycket liten hittar många sin partner utanför den egna traditionen och bildar familjer där olika religioner och kulturer möts. Då uppstår det många vardagliga situationer där man behöver förhandla sin judiskhet, konstaterar Czimbalmos.

– Det finns en unik kontinuitet bland judarna i Finland, fyller Pataricza i. En obruten kedja löper genom så många generationer. Då vi pratar om mat, både med unga och äldre, ser jag hur de flyger tillbaka till sin barndom, till tiderna som format dem till de individer de är idag.

Forskare utgår ofta från att religioner formas av de stora tunga orden: de auktoriserade tolkningarna, de institutionella ritualerna och de lärda männens teologier. Minhag Finland-projektet vill lyfta fram vikten av vardagen: av alla de små val människor ställs inför då de försöker leva ut sin religiösa identitet mitt i livet, avslutar Ruth Illman.

Läs mera om Minhag Finland på projektets webbplats.