Vad är teologins svar på social ohälsa?

Mikael Nilsson är doktorand i systematisk teologi vid Polininstitutet och har efter grundstudier och tio år av församlingsarbete i hemlandet Sverige, kommit att såväl magisterstudera som nu doktorera vid Åbo Akademi. Han är uppvuxen i södra delarna av Sverige men bor sedan ett antal år i Stockholm. I sin forskning har Nilsson kommit att intressera sig för en teologisk belysning av ett aktuellt arbetsmiljöproblem, nämligen mobbning i arbetslivet, och närmare hur den allvarliga ohälsa som ofta blir konsekvensen kan förstås och behandlas.

”Mest av en slump såg jag ett nyhetsinslag på TV om en människa som drabbats av mobbning på sin arbetsplats. Mannen var påtagligt illa däran och hos mig väcktes frågor av teologisk och etisk karaktär som manade till bearbetning.”

Efter att ha bekantat sig närmre med frågorna i sin pro gradu-avhandling insåg han att teologiska perspektiv inte varit nämnvärt förekommande. ’Mobbning i arbetslivet’ är numera ett stort, internationellt och ämnesöverskridande forskningsfält, men teologiska perspektiv är relativt svåra att finna, åtminstone som samspelar med annan forskning på området.

Mobbning, läkande och teologi

Att utsättas för mobbning i arbetslivet är mycket hälsovådligt. Över tid kan såväl psykiska besvär som somatiska åkommor slå hårt mot den utsatte, och kan i värsta fall bli livshotande. Denna form av ohälsa utmärks av att den utvecklats i sociala sammanhang präglade av makt, intressen, normer och strukturer. Nilsson utvecklar:

”Jag vill med min forskning förstå den utsattes ohälsa i sitt sammanhang. Jag kommer därför låta de utsatta komma till tals genom att lyssna till deras berättelser om utsatthet och ohälsa genom t.ex. intervjuer. Samtidigt förstår människor sig själva och sina berättelser i ljuset av mer övergripande berättelser och som teolog är det naturligt att utgå från den kristna berättelsen och teologisk antropologi som förståelsehorisont.”

I en sådan belysning väntas en vidare förståelse av hälsa, ohälsa och framför allt läkande utvecklas. Passionsberättelsen målar t.ex. upp en överraskande och paradoxal motbild till den starkes slutliga triumf över den svage, genom att framhålla en väg till upprättelse genom utsatthet, sårbarhet och lidande. Nilsson vill utifrån teologiska perspektiv försöka synliggöra tidigare förbisedda möjligheter till läkande och upprättelse för utsatta människor och arbetsgemenskaper. Ytterst sett menar han att det blir en fråga om vad det innebär att leva och förstå sig själv som människa:

”Den moderna metaberättelsen som hyllat den autonoma individen som vinner sin frihet genom sitt oberoende gör det svårt att förstå varför den sociala exkluderingen slår så hårt. Följdfrågor har allt för ofta kommit att handla om den utsattes skörhet. Den sociala ohälsan behöver förstås inifrån andra sammanhang för att bli begriplig och hanterbar. Här tillför den teologiska traditionen betydande resurser. Exempelvis liknar Paulus en splittrad gemenskap vid en sönderbruten kropp, vilket väcker läsaren inför den sociala exkluderingens allvar och konsekvenser.”

Såväl i akademiska samtal som hos t.ex. arbetsorganisationer och arbetsmarknadens parter tvingas man idag hantera frågor om medarbetares sociala utsatthet och ohälsa i arbetet. Nilsson ämnar därför situera sina forskningsresultat i denna vidare offentlighet och bidra med en konstruktiv diskussion om läkande och rehabiliteringsprocesser.