Mot större klarhet om vaccintveksamheten i Österbotten
12 september, 2019
Mot större klarhet om vaccintveksamheten i Österbotten

Ett forskningsprojekt i hetluften
Varje år presenterar WHO (World Health Organization) en lista med de tio största hoten mot global hälsa. År 2019 togs vaccintveksamhet med på listan på grund av den dramatiska ökningen av mässlingsfall som skett till följd av att allt fler väljer att inte låta vaccinera sina barn. Även i Finland har vaccindebatterna gått heta de senaste åren – delvis på grund av ett allt mer polariserat åsiktsklimat kring just vacciner.
I augusti 2019 avslutade det Polin-finansierade projektet VaccAtt – Research Project on Vaccine Attitudes sin tredje och sista materialinsamling innan forskargruppen börjar studera det unika finländska materialet om människors vaccinattityder, syn på hälsa, kunskap och värderingar.
Under de senaste två åren har alltså projektgruppen, som består av både teologer och psykologer, gjort tre stora enkätundersökningar bland hälso- och sjukvårdspersonal, småbarnsföräldrar och personer i arbetsför ålder i en region med låg vaccinationstäckning. Bland människorna i den tredje gruppen har teologerna dessutom gjort djupintervjuer med över 40 personer av de drygt 1000 personer som deltog i enkäten.
Jakobstadsregionen i Österbotten har de senaste åren utmärkt sig som en region med låg vaccinationstäckning och ett djupt rotat vaccinmotstånd – eller vaccintveksamhet som många vaccinattitydforskare hellre benämnder det. Därför valde projektet att studera just denna region närmare.
Ute på fältet
Djupintervjuerna gjordes under två veckor i augusti då Carolin Ahlvik-Harju och Laura Brännkärr-Väänänen fick åka ut på den Österbottniska landsbygden. De hade med sig tre medarbetare för att få alla intervjuer gjorda inom en stram tidsram. Det trevliga med fältarbete är att komma ut ur forskarvrån och träffa människor för att samtala om livet och olika sätt att tänka. I grund och botten handlade frågebatteriet nämligen om just sådana frågor som har att göra med det som är viktigt i människors liv.
”För oss systematiska teologer är den empiriskt drivna metologin utmanande och nydanande, medan vårt teologiska livsåskådningsperspektiv är fräscht och innovativt i internationell vaccinattitydforskning. Frågor om moraliska grundhållningar, meningsskapande och tolkningsnycklar är kanske skåpmat hos oss, men öppnar helt nya perspektiv i ett forskningsfält som haft sin primära hemvist i beteendevetenskaperna”, funderar Ahlvik-Harju.
De flesta intervjuer gjordes hemma hos informanterna, medan en del gjordes på Campus Allegro i Jakobstad.
”Det var fascinerande att få komma hem till någon, man visste inte vem man träffar eller hur samtalet blir, men det var alltid lika roligt och spännande”, tycker Brännkärr-Väänänen.
Informanterna hade väldigt olika förväntningar och tankar om vad intervjun skulle handla om fastän alla fått samma information, vilket var något oväntat för forskarna.
”Någon tänkte att vi var läkare, någon annan förväntade sig en diskussion om kyrkan och väckelserörelser, någon att vi endast skulle prata om vacciner, så samtalen blev väldigt olika beroende på vem som satt på andra sidan bordet. Det positiva med vår semistrukturerade intervjumetod var att oberoende vem man intervjuade kunde man stanna upp vid de teman och de frågor som var meningsfulla för varje informant. Ibland fanns fokus i intervjun på vissa vacciner och hur informanten tänker kring dem. Ibland låg fokus på vård och hälsa eller på de sociala sammanhang som var viktiga för informanten. Bredden och mångfalden i materialet gör att det kommer att bli väldigt intressant att analysera”, fortsätter Brännkärr-Väänänen.