Uses and Abuses of Storytelling
18 februari, 2019
Foto: Jakob Dahlbacka
Att närvara vid en konferens vid Åbo Universitet är en studie i hur konferenser skall ordnas. Programmet håller sig till de utlovade tiderna, arrangörsteamet är synkat och förberett och det praktiska maskineriet är välsmort. En konferens ett stenkast från de egna kvarteren är också en välbehövlig påminnelse om att givande konferenser finns även på nära håll. Uppslutningen av forskare uppvisar nämligen både en internationell bredd och ett intellektuellt djup. Flera av de inbjudna keynote-föreläsarna är dessutom ansedda höjdare inom sina respektive forskningsfält, men även utanför dem. Lägg härtill möjligheten att få sova i egen säng, samt de lättförtjänta poäng som den halvkilometerlånga promenaden genererar i tider av klimatångest, och plötsligt är ett besök till Åbo Akademis systeruniversitet ett fullgott alternativ.
Mervärde även för teologer
Vinterns konferens var den femte i ordningen inom nätverket ”Narrative and Memory” – ett interdisciplinärt forskningsinitiativ inom ramen för Nordiskt Sommaruniversitet. Nätverket har ynglat av sig i form av flera större projekt och samarbeten, men också resulterat exempelvis i det livskraftiga forskningscentret SELMA – Centre for the Study of Storytelling, Experientiality and Memory vid Åbo Universitet. Som konferensens namn antyder lockar symposierna många litteratur- och språkvetare samt minnesforskare. Kanske är det också just här behållningen finns för såväl kyrkohistoriker som teologer i största allmänhet. Det finns en hel del teoretiska och metodologiska verktyg som dessa forskare kan lära oss. Detta har i alla fall intrycket varit för undertecknad, som deltog för tredje gången.
Temat för vinterns konferens var ”Uses and Abuses of Storytelling”. Särskilt temats senare del tangerades. Flera av föreläsarna uttryckte i sina presentationer sin oro över den tilltagande och medvetna sanningsfrånvändhet som präglar allt fler diskurser i samhället. Detta tar sig bland annat uttryck i att berättelser förvrängs och missbrukas i diverse syften. För att undersöka detta hade en forskargrupp vid Tammerfors universitet skapat en Facebook-grupp, till vilken de uppmanade följare att rapportera missbruk av narrativ i olika sammanhang. Initiativet hade resultaterat i 6000 medlemmar och 600 rapporter. Framför allt hade det resulterat i att journalister börjat rannsaka sig själva före publicering av ogenomtänkta eller direkt felaktiga texter. Därför bollade de initiativet vidare till samtliga närvarande. Vem vet, i dessa tider av utbredd teologisk analfabetism kanske en sida för rapportering av missbruk av kristendomsrelaterade berättelser eller av texter med undermålig teologisk kunskap kunde vara något!