Forskarintervju

Med en önskan om att göra teologin relevant i vardagen

By juni 5, 2020 No Comments

 

Med en önskan om att göra teologin relevant i vardagen

Foto: Satu Karmavalo

Oskari Juurikkala är sedan våren 2020 forskardoktor i dogmatik vid Polin-institutet. I sitt tidigare liv studerade han ekonomi och juridik och han är även docent i rättsekonomi vid Helsingfors universitet. Sedan år 2012 har han dock ägnat sig åt teologi, särskilt dogmatik och patristik.

Juurikkala växte upp i Helsingforsområdet men har därutöver bott några år i London och Rom. Det var också i Rom som han utförde sina teologiska studier och skrev sin doktorsavhandling, närmare bestämt vid Heliga korsets universitet. I sin avhandlingen undersökte Juurikkala metaforen om naturen som Guds bok hos kyrkofäderna.

– Det var ett spännande tema. Det finns massor av teologiska texter från medeltiden och ända fram till idag  i vilka man talar om ”naturens bok”, och metaforen används över konfessionella gränser. Men dess ursprung och tidigare historia har inte undersökts noggrant.

Kyrkofädernas kreativa syntes

Enligt Juurikkala är naturens bok inte en självklar idé eftersom naturen helt klart inte är en vanlig bok. Därför är det viktigt att förstå var metaforen kommer ifrån. Juurikkala konstaterar att det inte är en isolerad kommentar hos kyrkofäderna utan en syntes av en komplex helhet.

– Metaforen uttrycker en idé där tre principer sätts samman. Den första är det gammaltestamentiska konceptet om skapelsen som Guds tal, så att de skapade varelserna ses som en återspegling av detta gudomliga tal. Den andra är den grekiska tanken om de metafysiska logoi – principerna eller orden – som alla varelser innehåller. Och den tredje är den nytestamentiska synen på Jesus som det gudomliga Ordet som på en och samma gång är skapelsens och Skriftens fullhet. Det finns alltså två böcker – naturen och Skriften – som pekar på Kristus.

Guds två böcker

Juurikkalas kommande forskning vid Polin-institutet består av två nya teman. Det första är en bok om Guds ”två böcker” som han skall skriva tillsammans med Giuseppe Tanzella-Nitti. Tanzella-Nitti var Juurikkalas handledare och är både teolog och astronom. Boken är tänkt att vara en systematisk-teologisk studie om vad idén om naturens bok rent konkret betyder för den nutida uppenbarelseteologin.

– Det finns förvånansvärt lite teologi som tar hänsyn till vår kunskap om den synliga världen. Detta fastän det var ganska vanligt bland vissa kyrkofäder, till exempel Gregorios av Nyssa och även Augustinus i sin Genesis-kommentar. Kanske beror det på att upplysningstiden åstadkom en stark opposition mellan naturvetenskap och tro. Teologernas inställning till naturvetenskapliga argument har mestadels varit nästan ursäktande, och många har varit rädda för att använda naturvetenskap på ett kreativt sätt inom teologin. Däremot finns det många naturvetenskapliga forskare som skriver ivrigt om teologiska frågor.

Juurikkala och Tanzella-Nitti påstår att idén om naturen som ett lokus och en dimension av uppenbarelsen tillhör den tidigkristna tron.

YouTube och naturlig lag

Juurikkalas andra forskningstema knyter an till hans önskan att göra teologin relevant i det vardagliga livet. För Juurikkalas del har denna önskan rent konkret tagit sig uttryck bland annat i att han jobbade deltid som studentpräst i den katolska kyrkan i huvudstadsområdet samtidigt som han skrev färdigt sin doktorsavhandling. Ett annat exempel är den YouTube-kanal han startade i fjol genom vilken han vill nå ut till en bredare publik och som han hoppas att kan vara till hjälp och uppmuntran för människor i deras kristna liv.

– Det är både givande och utmanande att jobba med ungdomar och studenter. Många befinner sig långt ifrån religion. Men det finns också en stor öppenhet för och nyfikenhet gentemot teologiska frågor och andra stora frågor om livet bland de unga, trots att de kan vara rädda för att uttrycka detta inför andra.

Juurikkala hoppas att hans andra forskningsämne, nämligen den naturliga lagen hos kyrkofäderna, skall kunna bidra med nya insikter och perspektiv just på frågan om hur man kan göra teologin relevant i det vardagliga livet. Själva temat fick han upp ögonen för när han studerade Maximos Bekännarens idéer gällande naturens bok.

– Tanken är att det finns allmänna etiska principer som upptäcks, inte uppfinns. Det är ett viktigt perspektiv i en globaliserad, mångkulturell värld. Men det är också en teologisk princip: Jesus kom inte för att förstöra utan för att rena och fullfölja det som fastställdes i skapelsen.