Verbum infans – Julhälsningar från Afrika

Den första latinska julpredikan som vi känner till kommer från Afrika och är skriven av Optatus av Milevis någon gång mellan åren 361-363. Augustinus, en annan afrikansk biskop, höll sina predikningar några decennier senare. Flera av hans jul- och trettondagspredikningar är bevarade.

Augustinus formulerade ofta sina tankar i motsatspar. Som en skicklig retor använde han också ordlekar, genom vilka han försökte få sina åhörare i julkyrkan att stanna upp och förstå hur stort under det är att ett evigt ord föds i tiden. I flera julpredikningar talar han om det att Kristus, som är Guds ord, logos, genom vilket allt har kommit till, har valt att bli född som en liten människa som inte ens kan tala. Det latinska ordet för spädbarn, infans, betyder ordagrant ”den som inte talar” (in + fari). Han är samtidigt stor och liten. Uttrycket, som han använder om Kristus, Verbum infans, kan översättas med ”ett ord som inte kan tala” eller med ”logos som ett spädbarn”. Församlingsmedlemmarna inbjuds som oxar och åsnor till krubban.

Han blev född, och är nu ett litet spädbarn. Vem är det där lilla barnet? Man kallar för ett spädbarn en som inte ännu kan tala. Därför är han samtidigt ett så litet barn som ännu inte kan tala, och Guds Ord. Som människa är han utan ord, men han undervisar genom änglarna. Herdarna får höra om herdarnas herde och furste. I krubban ligger de troende dragdjurens mat. (sermo 190)

I dessa predikningar finns även andra som talar utan att använda ord. Betlehems stjärna talade synligt (visibiliter) och på himmelens språk (lingua coeli). Himlarna förkunnar (enarrant) Herrens ära. (sermo 199).

Med dessa ord vill jag önska alla Polin-forskare, medlemmar i Polin-direktionen och Polin-nämnden samt alla institutets vänner en god och fridfull jul och ett gott nytt år 2021.

Anni Maria Laato, föreståndare för Polin-institutet