Forskarens vardag

Exegeten behöver språkkunskaper i sin vardag

By februari 14, 2020 No Comments

Exegeten behöver språkkunskaper i sin vardag

När jag som forskare ställs inför frågan: ”hur jobbar du?”, är det ibland svårt att veta vad jag skall svara. Visst beror det säkert till viss del på att forskarens forskningsområde är så specifikt och olikt andra forskares – själv har jag exempelvis ingen som helst erfarenhet av hur fysikerns vardag ser ut. Men för att svara på frågan, tänkte jag berätta om hur en vanlig arbetsvecka kan se ut för mig som är doktorand inom gammaltestamentlig exegetik.

Min vecka

 

Måndag

Jag bor i Vanda, men jobbar mestadels i Åbo. Jag sitter i den byggnad som kallas Theologicum och är belägen alldeles invid domkyrkan. Denna måndag vaknar jag tidigt, närmare bestämt klockan 06.00, och redan en halv timme senare är jag på väg mot Åbo. I bussen läser jag en monografi som har att göra med en artikel jag jobbar på. Till Åbo anländer jag halv tio och börjar dagen med läsning.

Jag har lärt mig, dels av egen erfarenhet och dels av en gammal professor i exegetik, att det lönar sig att börja dagen med kreativt arbete. Då är man nämligen ännu pigg i huvudet. De (långtråkiga) böckerna hinner man läsa sedan på eftermiddagen. Därför brukar jag börja mina dagar genom att läsa Genesis (1 Mosebok) på hebreiska. Detta gör jag för att upprätthålla den språkkunskap som jag under mina studier har inhämtat, men också för att se på texten kreativt och hitta det som är viktigt för min forskning. Min forskning (se här och här) handlar nämligen om hur Jubileerbokens författare på 150-talet f.Kr. uppfattade och tolkade Genesis – särskilt berättelsen om patriarken Jakob – och därför är det viktigt för mig att bli bekant med källitteraturen.

Efter läsningen fortsätter jag att under en stund med att öva syriska. Det studerar jag dels för min forsknings skull och dels för att jag själv är intresserad av det. För tillfället läser jag Markusevangeliet på syriska och jämför det med den grekiska ursprungstexten, eftersom Markusevangeliet är en enkel och bekant text. Dessa stunder med syriskan är dock korta.

Efter att ha läst lite hebreiska, syriska och grekiska är det dags för kaffepaus. Personalen vid utbildningslinjen för teologi brukar samlas för att chatta över en kopp kaffe. Därefter påbörjar jag sista genomläsningen av min kommande artikel, som jag har jobbat på redan länge. Artikeln handlar om psalm 78, om hur Jubileerbokens författare har tolkat psalmen samt om hur denna tolkning syns i det hur Jubileerboken omskriver Genesis. I min doktorsavhandling argumenterar jag för att Jubileerbokens författare har uppfattat 5 Moseboken som ett tilltal till den historiska patriarken Jakob, och att Ps 78:5 är ett av författarens ”bevisställen” för en sådan uppfattning. Det inverkar i sin tur på hur han omskriver Jakob-berättelsen för att framhäva ett visst slags exklusivitet.

Artikeln började med att jag presenterade ett papper på en konferens hösten 2018. Därefter skrev jag en version till en kommande konferensvolym och fick en del feedback på hur jag ännu kunde förbättra min argumentation. Mot slutet av januari 2020 hade jag gjort de sista ändringarna och skickat artikeln till mina handledare (prof. Antti Laato och polinforskare Lotta Valve) som gav ytterligare feedback på förändringarna. Det som nu återstår är att läsa texten på nytt, leta efter de sista skrivfelen och göra korrigeringar enligt den sista feedback-rundan. Efter några timmars arbete blir jag slutligen färdig och skickar den slutliga versionen till redaktörerna. Om artikeln går igenom peer review-processen har jag en fjärdedel av min avhandling klar! Punkt! Att läsa en text som man själv har skrivit, funderat på och läst igenom många gånger är visserligen långtråkigt. Men sådant är arbetet ibland.

Översättningsarbete

Något som jag har kommit fram till att är viktigt i min forskning är att läsa källitteraturen noggrant. För mig är det viktigt att bli så förtrogen som möjligt med den text jag forskar i. Detta torde alla forskare som undersöker texter ha gemensamt, oavsett om deras ämnesområde är litteraturvetenskap, filosofi, teologi eller historia för den delen. För att lyckas med detta har jag själv börjat översätta Jubileerboken till finska som är mitt modersmål. I en textfil infogar jag mina egna kommentarer och klargör otydliga ställen eller olika val till översättning. Detta hjälper mig att bygga ett nätverk av tankar och idéer som jag sedan kan ladda ner från min egen kommentar och foga in i olika artiklar. Lite på samma sätt som det kan växa ett vackert träd från ett litet frö, kan de här tankarna sedan börja växa och bära frukt i artiklarna.  Artiklarna utgör sedan själva stoffet i min avhandling. Detta arbete fortsätter jag med efter att jag har sänt iväg min artikel.

Så här ser mitt arbetsbord ut då jag har börjat med översättningsarbetet.

Efter en ganska lång arbetsdag väntar capoeira kl. 20.00. Capoeira är en afro-brasiliansk kampsport som jag tränade nästan för tio år sedan. Efter en lång paus har jag igen börjat med capoeira. Då man är borta hemifrån är det bra att emellanåt göra något annat än att bara forska och läsa. Man ska hålla sin kropp i skick! Och enligt mig är capoeira det bästa sättet för det – samtidigt som det är roligt. Jag återvänder trött men glad till min gamla studiekompis som erbjuder mig en sovplats den här gången.

Tisdagen börjar med samma rutiner som på måndagen, men jag börjar redan lite före åtta på platsen. Dagen i Åbo använder jag till att översätta några textstycken i Jubileerboken som jag behöver för kommande presentationer det här året. Jag äter lunch och lite efter 12 åker jag buss tillbaka till Helsingfors. Under resan läser jag en forskningsplan och en text som en ny doktorand i gammaltestamentlig exegetik ska presentera vid vårt forskarseminarium därpåföljande måndag. Efter att ha anlänt till Helsingfors fortsätter jag att läsa en bok innan klockan är 16. Då är det dags att ta en paus i forskningen och gå till en föreläsning om antikens reception i europeiska språk och kulturer som är del av en föreläsningsserie vid Helsingfors Universitet som jag deltar i. Jag har studerat Mellanöstern vid HU från och med 2016, och på min fritid brukar jag plugga lite i syfte att så småningom avlägga en annan examen som stöder min forskning i exegetik. Efter föreläsningen har jag en studiecirkel i syriskan som jag grundade med några vänner ifjol. Kvällen tillbringar jag hemma och slappnar av tillsammans med min fru.

På onsdag jobbar jag i Helsingfors och har inte en lika lång arbetsdag som jag brukar ha i Åbo. Utanför arbetstid håller jag också en läsgrupp i hebreiska i vid Teologiska Institutet i Finland. Vi läser Psaltaren eftersom det är poesi och jag även själv behöver öva mig i att förstå poetisk bibelhebreiska. Att undervisa är det bästa sättet att själv lära sig. Hela arbetsdagen ägnas åt läsandet. På kvällen har jag ett församlingsmöte för förtroendevalda.

På torsdag vaknar jag halv åtta och åker buss till Åbo. Där fortsätter jag med att fundera på ett papper som jag förhoppningsvis ska presentera på hösten. Det handlar om hur Guds löfte till Abraham (Gen. 12:1–3; alla världens folk ska bli välsignade / ska välsigna sig eller varandra i/med Abrahams efterkommande) har tolkats i Jubileerboken. Efter arbetsdagen deltar jag i solidaritetsdemonstrationen vid judiska synagogan i Åbo. Synagogan har blivit nedsmutsad med röd färg på 75-årsdagen efter att Auschwitz stängdes. Det är hemskt och oroväckande att sådant kan tänkas hända, särskilt mot precis den här minoriteten, och till på köpet just denna dag. Jag brukar inte delta i demonstrationer men nu kände jag att det var ett måste. Judiska församlingen i Åbo och teologin vid Åbo Akademi har genom tiderna dessutom alltid haft bra och nära relationer.

På fredag morgon går jag till akademin och fortsätter med att översätta några ställen ur Jubileerboken, skicka e-post samt skriva på ett kommande papper. Klockan 16 åker jag buss hem och läser en bok under resan. Då jag kommer hem är det dags att sluta med arbetet. Jag försöker att göra en klar skillnad mellan hem och arbete och inte arbeta när jag är hemma (Sommaren är ett undantag, då brukar jag jobba också hemma.) Det har lönat sig. Samma gäller oftast också veckosluten. Då är det dags att ägna sig åt andra viktiga saker, särskilt familjen som är viktigast av allt!

Topias Tanskanen