Kim Groop, Carola Nordbäck, Jakob Dahlbacka och Gunilla Gunner.

Projektet Changing Spaces riktar blicken mot kyrkor och sakrala byggnader. För en del mänskor utgör kyrkor inte särskilt mycket mer än stumma landmärken i urbana landskap. Andra uppfattar dem som heliga platser, eller kulturarv, bärande på en lång och brokig historia. Genom sin långa beständighet under många samhälleliga skiftningar har de flesta kyrkor kommit att bli ett slags multitemporala palimpsestiska strukturer, där olika tider har tillfört nya lager till byggnadens identitet. Ibland har dock plötsliga och dramatiska förändringar satt en alldeles särskild prägel på en kyrkobyggnad och lämnat djupa spår hos dess användare. Vårt projekt utforskar tre fall där lutherska kyrkor, av politiska och ekonomiska orsaker, genomgått dramatiska förändringar. I dessa fall har byggnadernas öden på ett alldeles särskilt sätt inetsats såväl i strukturerna som i det kulturella minnet. Sankta Katharina kyrka i Sankt Petersburg omvandlades till sportskola och Paulinerkyrkan i Leipzig sprängdes; båda under kommunistiskt styre. I Helsingfors blev Lutherkyrkan nattklubb när dess användare av ekonomiska orsaker såg sig tvungna att sälja sin helgedom. Byggnaderna har i dag restaurerats eller återuppbyggts och används åter för sina ursprungliga syften. I flera avseenden har deras dramatiska historia dock kommit att inta en central plats i församlingarnas självbild. I samtliga fall har kyrkorna och deras återtåg rönt stort medialt intresse.

När vi talar om ”changing spaces” – förändra(n)de rum – utgår vi ifrån förändring på flera plan. Det handlar om rum som bytt skepnad, om strukturer som bestått samhälleliga förändringar, om rituella rum som haft en livsförändrande funktion o.s.v. En central utgångspunkt för oss forskare i projektet är dock att samspelet mellan människa och materialitet är avgörande för uppkomsten av kollektiv identitet. Byggnader och föremål har en förmåga att påverka vårt historiska medvetande, vår tidsuppfattning, vår känsla av tillhörighet, vår gemenskap och våra handlingar. Detta betyder att vi i projektet sätter ett relativt stort fokus på materialitet. Vi vill ogärna betrakta byggnader och objekt som stumma föremål utan hellre i någon mån som aktanter i de processer, händelser och ritualer som äger rum i och omkring dem.

Sakrala byggnader och religiöst kulturarv är högaktuella teman i det multikulturella Europa. Många församlingar har blivit tvungna att hitta nya kreativa sätt att använda sina kyrkor mångsidigare medan andra har blivit tvungna att sälja fastigheter. I många europeiska länder är detta ett brännande tema som tenderar att väcka känsliga frågor. Vårt projekt relaterar därför till ett större sammanhang och ett växande forskningsfält kring såväl religiöst kulturarv som kulturellt minne, och vi samarbetar med forskare från flera andra forskningsenheter, däribland det tyska konsortieprojektet Sakramentalraumtransformation.

Projektet har följande forskare och undersökningsobjekt:

Kim Groop, ÅA, projektledare: Paulinum/Paulinerkyrkan i Leipzig

Jakob Dahlbacka, ÅA, Lutherkyrkan i Helsingfors

Gunilla Gunner, Södertörns högskola: Sankta Katharina kyrka i Sankt Petersburg

Carola Nordbäck, Mittuniversitetet: Sankta Katharina kyrka i Sankt Petersburg