Projektpresentation

Forskningsprojektet Judiska identiteter och deras gränser i dagens Finland: Minhag Finland närmar sig sitt slut. Projektledaren, docent Ruth Illman, reflekterar över projektets vetenskapliga resultat och relevans för det bredare samhället.

Bild: Minhag Finland-teamet firar att milstoplen 100 intervjuer (vilket i själva verket visade sig vara 101 vid en kontrollräkning) uppnåtts i februari 2020. Fr.v. Dóra Pataricza, Simo Muir, Riikka Tuori, Ruth Illman, Mercédesz Czimbalmos.

Fem forskare arbetade i fyra år med att granska 17 hyllmeter arkivmaterial och genomföra 101 djupintervjuer. Resultatet blev mer än 30 vetenskapliga artiklar och lika många konferenspresentationer, en doktorsavhandling, bloggtexter, nyhetsartiklar och inlägg i sociala medier. Då jag sammanfattar Minhag Finland-projektet vill jag lyfta fram två sätt på vilka forskningen bidragit till att förnya forskningsfronten: insikten att det lilla livet påverkar de stora strukturerna och att minoritetsforsking är viktigt också för majoriteten.

Vardagsreligion: det lilla livet som påverkar de stora strukturerna

Judiskt liv och judiska traditioner har förändrats på ett genomgripande sätt under de ca 150 år som judar bott i Finland, men vilka är orsakerna? Vi forskare ser ofta först till de stora samhälleliga omvälvningarna för att hitta förklaringsmodeller: den ökande sekulariseringen, individualiseringen och urbaniseringen som leder till större mångfald och rörlighet i Finland och i världen. Vi närmar oss gärna religion från ett kunskapsperspektiv, med avstamp i de tunga orden, de auktoriserade tolkningarna av sanning, Gud och läran, och ser på institutionerna, de sanktionerade ritualerna, de lärda männens teologier.

Visst stämmer det att sådana trender förändrat samhället i grunden under seklens gång och att detta på ett avgörande sätt format den enskildas värderingar, livsstil och religiositet. Men förändring drivs också av de små händelserna i det lilla livet: de praktiska omständigheterna, slumpen, magkänslan – det visar vårt forskningsmaterial. Vårt mål var att fånga dialektiken mellan de här nivåerna, de stora strukturerna och det lilla subjektiva livet, och visa hur den driver fram förändring och nya identifieringar. Det här samspelet fångas på ett ypperligt sätt av det hebreiska ordet minhag som betyder tradition eller sedvänja och omfattar både synagogans liturgiska bruk och vardagens sedvänjor – det som är unikt för hur judiskt liv i Finland formats över tiden. 

För att lyfta fram vikten av vardagen har vi studerat hur våra informanter ”gör” sin judendom mitt i livet. Ett etnografiskt material som speglar vardagen är en intressant utmaning: hur kan vi ta den färggranna mångtydighet som människors livsberättelser uppvisar på allvar, utan att förminska dem och hårdhänt pressa in dem i fyrkantiga och stela förklaringsmodeller av sekulärt eller religiöst, med de stora världsreligionerna som definierande paradigm? För att svara på den här utmaningen valde vi att utgå från och vidareutveckla analysperspektivet vernacular religion. Begreppet har redan etablerats inom den finskspråkiga etnografiska forskningen som ”vernakulaari” – vi lanserade den svenska terminologin vardagsreligiositet i vårt projekt.

Bild: Blommor utanför synagogan i Helsingfors, november 2021. Allmänheten visar sitt stöd för den judiska minoriteten efter en antisemitisk klotterkampanj som drabbat synagogan.

Minoriteterna angår majoriteten

Varför är den här forskningen en viktig del av Polin-institutets verksamhet och Åbo Akademis tvärvetenskapliga minoritetsprofil? Hur kan den lilla, perifera judiska minoriteten i Finland belysa globalt övergripande frågor om religion och förändring?

Ser vi på judarnas situation i Norden finns både likheter och olikheter. Det finns starka historiska band, samfundsband och familjeband mellan judarna i Norden. Alla nordiska länder är utpräglat sekulära, men samhällena bär starka spår av den lutherska kristendomens historiska och kulturella dominans. Idag tillkommer dessutom en allt större kulturell och religiös mångfald. Skillnader finns i samfundens tidiga migrationshistoria, historiska erfarenheter framförallt i relation till holocaust, deras storlek och etniska mångfald. Att forska i den judiska vardagen i Norden mot den här färggranna bakgrunden ger unik lokalkunskap som fyller en lucka i den existerande forskningskunskapen. Genom att vara lyhörda för den interna mångfalden inom judendomen och erbjuda situationsbunden kunskap som fångar upp de lokala detaljerna kan de nordiska bidragen stärka judaistikens teorier och metoder som helhet eftersom de breddar den etnografiska basen.

En viktig nordisk slutsats gäller balansen mellan att bevara och förändra. Våra kolleger vid HL-senteret i Oslo, som genomfört det etnografiska forskningsprojektet Jewish Identities in 21st Century Norway parallellt med vårt, fångar insikten i en fras de ofta hört på fältet: ”Skal vi bevare våre tradisjoner, må vi være villige til å endre dem”. Traditioner formas av sociala, historiska, kulturella och ekonomiska omständigheter, de varierar med sammanhang och situation. För att bevara måste vi därför förändra, paradoxalt nog. En människas identitet är också mångbottnad. Ett jag är varken isolerat eller unikt: vem vi är beror på var och när och med vem vi är. I vardagen är identitet snarare ett rörligt verb än ett stabilt substantiv: något som skapas, förhandlas och formas mer än något vi kort och gott ”är”. Forskarna vid HL-senteret förklarar detta genom att framhålla att en identitet har både ”rötter och fötter”: rötter i historien och de förutsättningar den skapat, fötter som för oss vidare mot nya insikter och erfarenheter, val och möjligheter. En identitet har därför både ”rötter och fötter”: rötter i historien och de förutsättningar den skapat, fötter som för oss vidare mot nya insikter och erfarenheter, val och möjligheter.

Rötter och fötter belyser också de berättelser om judiskt vardagsliv i Finland vi fått ta del av under projektets gång. Judarna är en av många minoriteter i dagens Norden, men rasism och antisemitism, diskriminering och exkludering är allas problem. Om vi tillåter demokratiunderskott i våra samhällen drabbar detta alla: gamla och nya minoriteter, men också majoriteten.

Ruth Illman

I Minhag Finland-projektet arbetade FD Mercédesz Czimbalmos, docent Ruth Illman, docent Simo Muir, FD Dóra Pataricza och docent Riikka Tuori. Läs mera om projektet och hitta länkar till alla publikationer här: https://polininstitutet.fi/judiska-identiteter-och-deras-granser-i-dagens-finland/

 

Mot större klarhet om vaccintveksamheten i Österbotten

Laura Brännkärr-Väänänen och Carolin Ahlvik-Harju studerar vaccintveksamheten i Österbotten

Ett forskningsprojekt i hetluften

Varje år presenterar WHO (World Health Organization) en lista med de tio största hoten mot global hälsa. År 2019 togs vaccintveksamhet med på listan på grund av den dramatiska ökningen av mässlingsfall som skett till följd av att allt fler väljer att inte låta vaccinera sina barn. Även i Finland har vaccindebatterna gått heta de senaste åren – delvis på grund av ett allt mer polariserat åsiktsklimat kring just vacciner.

I augusti 2019 avslutade det Polin-finansierade projektet VaccAtt – Research Project on Vaccine Attitudes sin tredje och sista materialinsamling innan forskargruppen börjar studera det unika finländska materialet om människors vaccinattityder, syn på hälsa, kunskap och värderingar.

Under de senaste två åren har alltså projektgruppen, som består av både teologer och psykologer, gjort tre stora enkätundersökningar bland hälso- och sjukvårdspersonal, småbarnsföräldrar och personer i arbetsför ålder i en region med låg vaccinationstäckning. Bland människorna i den tredje gruppen har teologerna dessutom gjort djupintervjuer med över 40 personer av de drygt 1000 personer som deltog i enkäten.

Jakobstadsregionen i Österbotten har de senaste åren utmärkt sig som en region med låg vaccinationstäckning och ett djupt rotat vaccinmotstånd – eller vaccintveksamhet som många vaccinattitydforskare hellre benämnder det. Därför valde projektet att studera just denna region närmare.

Ute på fältet

Djupintervjuerna gjordes under två veckor i augusti då Carolin Ahlvik-Harju och Laura Brännkärr-Väänänen fick åka ut på den Österbottniska landsbygden. De hade med sig tre medarbetare för att få alla intervjuer gjorda inom en stram tidsram. Det trevliga med fältarbete är att komma ut ur forskarvrån och träffa människor för att samtala om livet och olika sätt att tänka. I grund och botten handlade frågebatteriet nämligen om just sådana frågor som har att göra med det som är viktigt i människors liv.

”För oss systematiska teologer är den empiriskt drivna metologin utmanande och nydanande, medan vårt teologiska livsåskådningsperspektiv är fräscht och innovativt i internationell vaccinattitydforskning. Frågor om moraliska grundhållningar, meningsskapande och tolkningsnycklar är kanske skåpmat hos oss, men öppnar helt nya perspektiv i ett forskningsfält som haft sin primära hemvist i beteendevetenskaperna”, funderar Ahlvik-Harju.

De flesta intervjuer gjordes hemma hos informanterna, medan en del gjordes på Campus Allegro i Jakobstad.

”Det var fascinerande att få komma hem till någon, man visste inte vem man träffar eller hur samtalet blir, men det var alltid lika roligt och spännande”, tycker Brännkärr-Väänänen.

Informanterna hade väldigt olika förväntningar och tankar om vad intervjun skulle handla om fastän alla fått samma information, vilket var något oväntat för forskarna.

”Någon tänkte att vi var läkare, någon annan förväntade sig en diskussion om kyrkan och väckelserörelser, någon att vi endast skulle prata om vacciner, så samtalen blev väldigt olika beroende på vem som satt på andra sidan bordet. Det positiva med vår semistrukturerade intervjumetod var att oberoende vem man intervjuade kunde man stanna upp vid de teman och de frågor som var meningsfulla för varje informant. Ibland fanns fokus i intervjun på vissa vacciner och hur informanten tänker kring dem. Ibland låg fokus på vård och hälsa eller på de sociala sammanhang som var viktiga för informanten. Bredden och mångfalden i materialet gör att det kommer att bli väldigt intressant att analysera”, fortsätter Brännkärr-Väänänen.

Judiskt vardagsliv i Finland

Co-cooking och sing-alongs

Minhag Finland-forskningsprojektet är inne i en mycket aktiv fas: fältarbete! En viktig del av det Polin-finansierade projektet, som kartlägger judiska identiteter och deras gränser i dagens Finland, är att samla in nytt etnografiskt material som belyser hur de små men betydande val och överväganden som görs i vardagen på ett avgörande sätt formar vad det betyder att leva som jude i Finland idag. Det hebreiska ordet minhag betyder tradition och omfattar både synagogans liturgiska bruk och vardagens sedvänjor – det som är unikt för hur judiskt liv i Finland formats över tiden.  

Hur tänker du då du väljer mat i butiken? Vad äter ni hemma och vilka är dina käraste matminnen? Hur firar ni helger i din familj, speciellt om föräldrarna kommer från olika traditioner? Bara Chanukka, eller också jul, eller nåt mittemellan? Vad tycker barnen om att de flesta andra i Finland inte gör på samma sätt? Minns du vad ni sjöng för melodier i synagogan då du var barn, och vad sjunger ni nu? I vilka situationer tänker du mest på att du är judisk?

Det här är exempel på frågor som dyker upp i intervjuerna som kompletteras med andra etnografiska metoder. Som exempel kan nämnas co-cooking (att laga mat tillsammans och lära sig om traditionens betydelse över grytorna) och liturgiska sing-alongs (att tillsammans sjunga igenom bönboken och minnas melodierna). Dessutom gör forskargruppen arkivarbete. I praktiken handlar det om att djupdyka i medlemsregister, rabbinernas brevväxlingar, mötesagendor och andra officiella dokument. Men också familjealbum, kokböcker, brev och annat som speglar judisk vardag i Finland förr och nu.

Unikt finländskt forskningsmaterial

– Vi har en unik möjlighet att samla in ett betydelsefullt forskningsmaterial här i Finland, konstaterar Simo Muir. Mina kolleger i London är förbluffade över hur engagerad den finsk-judiska gemenskapen är i projektet. De delar generöst med sig av sin vardag och välkomnar oss, vilket är ett stort privilegium.

Minhag Finland är en unik uppsättning sedvänjor, påpekar Riikka Tuori, och den är mycket färggrann. Synagogan i Åbo utvecklade t.ex. egna traditioner att recitera liturgin, melodier som de allra äldsta medlemmarna ännu minns och som nu dokumenteras för eftervärlden. Både Dóra Pataricza och Mercédesz Czimbalmos har sina rötter i det judiska Ungern. De noterar att många ashkenasisk-judiska traditioner, som i Östeuropa fullständigt utplånats med Holocaust, har bevarats i Finland. Samtidigt lever dagens finländska judar mitt i ett av världens mest sekulära samhällen med starka lutherska traditioner.

– Eftersom den judiska minoriteten är mycket liten hittar många sin partner utanför den egna traditionen och bildar familjer där olika religioner och kulturer möts. Då uppstår det många vardagliga situationer där man behöver förhandla sin judiskhet, konstaterar Czimbalmos.

– Det finns en unik kontinuitet bland judarna i Finland, fyller Pataricza i. En obruten kedja löper genom så många generationer. Då vi pratar om mat, både med unga och äldre, ser jag hur de flyger tillbaka till sin barndom, till tiderna som format dem till de individer de är idag.

Forskare utgår ofta från att religioner formas av de stora tunga orden: de auktoriserade tolkningarna, de institutionella ritualerna och de lärda männens teologier. Minhag Finland-projektet vill lyfta fram vikten av vardagen: av alla de små val människor ställs inför då de försöker leva ut sin religiösa identitet mitt i livet, avslutar Ruth Illman.

Läs mera om Minhag Finland på projektets webbplats.

  • 01.12.2022 | Aktuellt

    Rötter och fötter: vardagsjudendom i dagens Finland

    Forskningsprojektet Judiska identiteter och deras gränser i dagens Finland: Minhag Finland närmar sig sitt slut. Projektledaren, docent Ruth Illman, reflekterar över projektets vetenskapliga resultat och relevans för det bredare samhället. Bild: Minhag Finland-teamet firar att milstoplen 100 intervjuer (vilket i själva verket visade sig vara 101 vid en kontrollräkning) uppnåtts i februari 2020. Fr.v. Dóra […]

  • 12.09.2019 | Projektpresentation

    Mot större klarhet om vaccintveksamheten i Österbotten

    Carolin Ahlvik-Harju och Laura Brännkärr-Väänänen beskriver fältarbetet som nyligen avslutats för forskningsprojektet VaccAtt.

  • 04.04.2019 | Projektpresentation

    Judiskt vardagsliv i Finland

    Projektet Minhag Finland är inne i en aktiv fas: fältarbete. Arkivarbete och intervjuer kompletteras med etnografiska metoder såsom co-cooking och sing-alongs för att samla in det unika materialet.