Polin-forskardagar 2.0
Professor Daniel Lindmark från Umeå universitet höll forskardagarnas Keynote-föreläsning
Polin-forskardagarna, som ägde rum 8–9 oktober, markerade på flera sätt att Polin-institutet, vad verksamheten beträffar, har trätt in i en ny fas. Att forskardagarna ordnades redan för andra gången tyder för det första på en kontinuitet som avslöjar att institutet har funnit viss stadga i sina verksamhetsformer. Att Polin-forskarna själva denna gång till stor del spelade huvudrollerna vittnar för det andra om att institutet inte längre är i sin linda. Flertalet forskare har hunnit verka så pass länge att de första forskningsresultaten har sett och rentav tål dagsljus. Och att så pass många forskare är knutna till Polin-institutet – vilket blev tydligt under dagarna – bekräftar för det tredje att institutets betydelse för att främja den teologiska forskningen vid Åbo Akademi är stor.
Döda språks sällskap
Merparten av forskardagarna utgjordes av de presentationer som såväl enskilda Polin-forskare som Polin-finansierade projekt stod för. Det innebar att det tematiska spektret var brett, då allt ifrån exegeser av enskilda bibeluttryck till vaccintveksamhet i en komplicerad kontext avhandlades. En välvillig, men knappast osann tolkning av åhörarnas iver att kommentera och ställa frågor, är att presentationerna hölls tillräckligt allmänna och publikvänliga. Om inte annat, och som en deltagare uttryckte det, bidrog de tvära kasten mellan olika forskningsteman till att de flesta åhörare hölls vakna.
Den första kvällen avslutades på – får man väl säga – sedvanligt vis med Polin-middag. Middagen ägde denna gång rum på Svarte Rudolf och bjöd enligt samstämmiga vittnen på utsökt traktering och underhållning. Det sistnämnda bestod dels av festtal av vicerektor Mikael Lindfelt och dels av musik à la Ilona Silvola och Timo Nisula. Inte minst Topias Tanskanens Kalevala-inspirerade dikt, framförd på ett knappt dussintal ”döda” språk, bidrog till att göra kvällen oförglömlig.
Forskaren och sanningen
En helt och hållet intern angelägenhet var tillställningen dock inte. Inbjuden från Umeå Universitet var Daniel Lindmark, professor i kyrkohistoria och historia med utbildningsvetenskaplig inriktning. Professor Lindmark har under de senare åren bland annat lett ett omfattande vitboksprojekt med anledning av det försoningsarbete som pågått mellan Svenska kyrkan och samerna. Lindmarks keynote-föredrag handlade om detta projekt. Förutom att vara intressant i sig, åskådliggjorde presentationen den betydande roll som vetenskaplig teologisk forskning kan spela vid dylika försoningsprocesser. Särskilt uppmärksammade och uppskattade blev Lindmarks personliga reflektioner kring forskarens roll i förhållande till sanning, och hur man som forskare gör gott i att rannsaka sina egna bevekelsegrunder och motiv.
Jakob Dahlbacka
Maten på Svarte Rudolf lät sig väl smaka
Polin-institutets föreståndare Anni Maria Laato tillsammans med professor Antti Laato
Middagens festtalare, vicerektor Mikael Lindfelt och doktorand Laura Hellsten
Professor Terje Stordalen var inbjuden föreläsare på Polindagen.
Historiens första Polin-forskardag
”Forskningens syfte är att skaffa ny kunskap och undervisningens syfte är att göra inlärning möjlig”. Så sammanfattade professor emeritus och medlem av Polindirektionen, Gustav Björkstrand, i sitt tal till polinforskarna målen för forskning och undervisning vid ett universitet. Forskaren ska söka svar på viktiga frågor och gå till källorna för att hitta svar. Att bara referera andra forskare är inte tillräckligt. Björkstrand betonade också att det är viktigt att delta i den internationella diskussionen. Detta kan man exempelvis göra genom att skapa nätverk eller genom att publicera sig både på de nordiska språken men också på större språk såsom engelska.
Forskardagen, som ägde rum den 8 maj 2019 i Åbo, inleddes med professor Terje Stordalens föreläsning Sacred Scriptures as Canonical Ecologies and Cultural Paradigms. I sin föreläsning diskuterade han uppkomsten och användningen av skriftliga och icke-skriftliga kanoner inom religioner och kulturer. Kanon är inte bara en samling heliga texter, utan kan definieras som en identifierbar samling av texter, föremål, bilder, regler samt seder och bruk. Kanon är någonting som inte bara läses utan också ”görs”, det vill säga levs ut. Stordalen jämförde en kanon med ett isberg där bara en liten del – den skriftliga kanon – är synlig. I framtida forskning borde man ta ännu mera hänsyn även till andra delar av detta isberg. Professor Stordalen presenterade också ett nordiskt webbaserat läromaterialsprojekt Canonical Scriptures of the Three Monotheistic Religions – an Introduction with a Nordic Perspective.
Poster-workshop och uruppförande
På eftermiddagen redogjorde psykologerna Otto Waris och Minja Westerlund på ett inspirerande sätt för hur vetenskapliga posters görs och används. Inom teologiska konferenser har posters ännu inte använts så ofta. Å andra sidan sträcker sig deras användningsområde utöver enbart konferenser. Exempelvis går de också bra att använda i undervisningen.
Till Polin-middagens höjdpunkter hörde, utöver professor Björkstrands tal, uppträdandet av den redan legendariska gruppen Year Zero-houseband med Pekka Lindqvist och Kim Groop samt framförandet av Karin Boyes dikt ”I rörelse” som postdok-forskaren Lotta Valve hade valt för att illustrera hur forskningen är ett kontinuerligt äventyr.
Se även ett konferensreportage på Oslo universitets hemsida.
Text: Anni Maria Laato
Foton: Jakob Dahlbacka
Lotta Valve liknade forskningen vid Karin Boyes ord i dikten ”I rörelse”.
Polinprotektor Gustav Björkstrand höll middagstalet. Här tillsammans med Ingvar Dahlbacka
Antti Laato, Anni Maria Laato, Dóra Pataricza, Mercédesz Chimbalmos och Simo Muir vittrar middag. Och Arken levererade!
Kim Groop, Marie Rosenius, Pekka Lindkvist, Bernice Sundkvist och Eetu Kejonen förväntansfulla
Pekka Lindqvist och Kim Groop and the Year Zero-houseband lämnade garanterat ingen oberörd
Johannes Huhtinen skippade kvällens innebandy till förmån för Polinmiddagen. ”Ett självklart val!” menade han.
14.10.2019 | Aktuellt
Polin-forskardagar 2.0
Att Polin-forskardagarna ordnades för andra gången markerade en ny fas i institutets verksamhet.
11.05.2019 | Polin-forskardag
Forskningens syfte är att skaffa ny kunskap
Historiens första Polin-forskardag lockade till djupsinnig diskussion varvad med medryckande allsång.