Picture: Universität Regensburg.
The Polin guest researcher Dr. Judith König, University of Regensburg, is one of the ten winners of the Manfred Lautenschlaeger Award for Theological Promise. Our warmest congratulations to Dr. Judith König!
The Forschungszentrum Internationale und Interdisziplinaere Theologie (FIIT) at the University of Heidelberg (Research Center for International and Interdisciplinary Theology) annually honors 10 young scholars from all over the world for outstanding dissertations or the first post-doctoral work in the thematic complex “God and Spirituality (broadly understood)” through the “Manfred Lautenschlaeger Award for Theological Promise”.
20 reviewers from currently 15 countries selected the awardees. The celebration of the Awards will take place at the University of Heidelberg in May 2024. The winners will receive a prize of € 3,000 each. The award ceremony is followed by a colloquium with the award winners at the International Science Forum Heidelberg (IWH), where they present their next research projects and discuss them with some evaluators and members of the FIIT.
Ma Nishtana?
Research Mobility in the times of COVID-19
Ma Nishtana (Heb.: מה נשתנה) are the first two words of the question What makes this night different from all [other] nights? It is a phrase, which is one of the four questions traditionally asked by the youngest child who is attending a Pesach (Passover) Seder. When I was asked to write this article about my research visit at Södertörn University, I had no idea that I would be asking myself this question outside the Seder.
Pesach means “transition” or “passing over.” In the Jewish tradition, it refers to the liberation of the Jews from slavery in Egypt and the “passing over” of the forces of destruction. I believe the term – and the holiday in general – gained a whole different meaning for me, and many of us in these times.
The rhythm of Södertörn
In my case, this has been a time of transition indeed – in many unusual ways. My research mobility period is not only connected to the Minhag Finland project that I am a member of, but also to ReNEW (Reimagining Norden in an Evolving World) – a project through which I received a grant for my stay in Sweden. My stay at Södertörn University started as expected: I became familiar with the environment, I got greeted by Prof. Lena Roos – my mentor in Södertörn –, and by Prof. Nobert Götz from the ReNEW steering group. I was warmly welcomed by my colleagues from the Study of Religions, and the Center for Baltic and East European Studies (CBEES).
Despite my major in Comparative Religion, my office was placed within the premises of CBEES where I was exposed to a variety of new impulses from people who operate on fields and disciplines that seemingly are very different from mine. I was pleasantly surprised about being able to take part in seminars of several fields of research and also being able to attend a course in university pedagogy, which serves as a great basis of comparison to its Finnish equivalent(s). I became familiar with how things work in Stockholm and changed my rhythm to Södertörn’s rhythm, not only being inspired and efficient in my own research but also being able to have great both work and non-work-related discussions with my new colleagues at the university.
An unconventional mobility experience
Around the time of the Passover preparations, however, the ongoing transition from university to university changed into a different kind of transition. I refer, of course, to the transition caused by the COVID-19 epidemic that did not only affect me but the whole institution and everyone else in the world. Universities gradually switched to remote work in many countries. Sweden was no exception: right now, all the work in Södertörn University is encouraged to be done remotely, no teaching is done on university premises, and there is a chance that the situation will not change during the rest of the three months I am supposed to spend in Stockholm. Due to the pandemic, in addition to the “regular research mobility experience,” I gained insight into something that I was not expecting to see at all: I got to see how a Swedish university deals with the times of crisis.
Our daily lives changed, we are not in regular contact with each other, but the work did not stop. We have regular formal and informal Zoom meetings, our private discussions continue online, in the hope of being able to go back to “normal” when the crisis is over. This may not be the exchange experience that one wishes to have, yet, I am still very grateful for it, and trying to make the best out of it in the current circumstances. Doing research mobility in the time of COVID-19 taught me to appreciate my position even more. As opposed to millions of people around the globe, I can proceed with my plans and be a part of the research environment in Södertörn even if not in the “traditional way.”
Halfway through my research visit, despite the circumstances, I can already conclude that I have learned something completely unexpected. This would not have been possible if I had not supported and encouraged to do this research mobility period in Sweden. Three months to go, I am open and eager to learn more – even if that learning is done in an unconventional way.
When this pandemic passes, I believe we will all be able to say that we learned something useful that we did not expect at all.
Mercédesz Czimbalmos
“Akademisk Högtid” on February 7th, with the inauguration and doctoral degree conferment, where Prof. Lena Roos (my mentor in SH) became “Teacher of the Year.”
Från Åbo till Belgien i jakten på en afrikansk bibelstrid
Under förra hösten var jag anställd som forskare i UNIPAR-projektet som leds av professor Antti Laato och finansieras av Polin-institutet. I projektet undersöker vi hurdana stigar det har uppstått ur Genesis-berättelserna om patriarken Abraham och hans familj. Har senare generationer läst och undervisat om Abraham i en universalistisk eller en partikularistisk belysning? Alltså, är Abraham stamfar till endast några få utvalda, eller är alla folk delaktiga i hans välsignelse (1 Moseboken 17:4–6)?
Familjestriden i Afrika
Mitt eget arbete kretsar kring de heta kyrkostriderna i norra Afrika under 300- och 400-talen. Under den brännande Medelhavssolen, i städer i nuvarande Algerien och Tunisien, fördes en hetsig debatt över just den ovannämnda frågan. Var alltså Abraham patriark till en liten bekännelsekyrka eller är hans ”säd” en bild på hela den universella katolska kyrkan? Parterna i denna motsättning kallade varandra ”donatister” och ”caecilianister”. ”Donatisterna” poängterade de exklusiva dragen i patriarkberättelserna, medan ”caecilianisterna” – under ledning av Augustinus, biskopen i Hippo – undervisade att ”Abrahams säd” avsåg alla folk och grupper inom den katolska kyrkan och inte enbart en liten utvald skara inom de afrikanska provinserna.
Den här polemiska kontexten erbjuder en unik möjlighet att undersöka två motsatta läsningar av Bibeln i en inomkyrklig debatt och öppnar upp en intressant vy över hur gammaltestamentliga gestalter användes för att bygga upp samfundsidentiteter. Nordafrikanska kristna uppfattade sig själva som mycket nära släktingar med Abraham, Isak och Jakob. Man kan till och med säga att frågan gällde en arvstvist: vem skulle få fädernearvet, vem skulle bli utan?
Till Belgien i jakten på Augustinus
Via mitt jobb fick jag möjligheten att besöka KU Leuven som gästforskare. Det finns inte många institut för Augustinus-forskning i världen, och framför allt inte några med så excellenta bibliotek som spetsforskningsenheten i Leuven. Belgien har en lång tradition av patristisk forskning, och intresset för Augustinus härstammar ända från Cornelius Jansen samt Jacobus Latomus, som var en av Martin Luthers katolska motståndare.
I Augustinus-spetsforskningsenheten, som leds av Mathijs Lamberigts och Anthony Dupont, undersöker man Augustinus texter och hans teologi ur olika synvinklar. Man fäster särskild uppmärksamhet vid Augustinus predikningar. Den teologiska forskningen inom KU Leuven har särskilt nytta av de filologer som är verksamma vid den humanistiska fakulteten vid samma universitet. Forskare inom det latinska språket och kodikologi vid KU Leuven arbetar nämligen med att göra nya vetenskapliga editioner av senantikens predikosamlingar, och Augustinus stora bevarade predikokorpus är ett av de främsta exemplen på deras pågående arbete.
I klosterträdgården
Utöver universitetet finns i Leuven också augustinerklostret i Heverlee, vid vilket Augustijns Historisch Instituut är verksamt. För en gästande forskare är biblioteket vid detta institut en skattkammare. Biblioteket är ett så kallat referensbibliotek, som har öppna hyllor där alla behövliga texteditioner och forskningsböcker ligger nära till hands. Under oktober och november månad blev man som biblioteksbesökare dessutom verkligen delaktig i en medeltida klosteratmosfär, eftersom centralvärmen var av, och det innanför stenmurarna var så kallt att andedräkten ångade…
Leuven är en flamländsk, medeltida universitetsstad, där det var verkligen trevligt att arbeta, delta i spetsforskningsenhetens veckomöten, bekanta sig med enskilda forskares verk och bli delaktig i kärnan av patristisk forskning. Redan ett besök på några veckor inspirerar och motiverar samt skapar en ny glöd i ens eget projekt – till och med trots kylan innanför klostrets murar!
Timo Nisula
11.12.2023 | Aktuellt
Dr. Judith König receives the Lautenschlaeger Award 2024
Picture: Universität Regensburg. The Polin guest researcher Dr. Judith König, University of Regensburg, is one of the ten winners of the Manfred Lautenschlaeger Award for Theological Promise. Our warmest congratulations to Dr. Judith König! The Forschungszentrum Internationale und Interdisziplinaere Theologie (FIIT) at the University of Heidelberg (Research Center for International and Interdisciplinary Theology) annually honors 10 young scholars from all […]
14.04.2020 | Forskarbesök
Ma Nishtana? Research Mobility in the times of COVID-19
Mercédesz Czimbalmos from the Minhag Finland project reports from her somewhat unusual research mobility.
04.02.2020 | Forskarbesök
Från Åbo till Belgien i jakten på en afrikansk bibelstrid
Timo Nisula, som medverkar i UNIPAR-projektet, vistades som gästforskare i KU Leuven under oktober och november i fjol.