Forskarintervju

Att hitta Adam utanför Genesis

By december 2, 2019 No Comments

Att hitta Adam utanför Genesis

Jonatan Ådahl är doktorand vid Åbo Akademi i gammaltestamentlig exegetik sedan 2014 och är en av Polininstitutets stipendiater under 2019 och 2020. Han är bosatt i Sverige utanför Umeå, där han bor med sin fru och deras tre barn.

Jonatans forskning är en del ett större projekt som avser presentera en uppdaterad ”karta” över hur Adam har tolkats under historien från biblisk tid till senare tolkningar, såsom judiska, kristna och muslimska. Detta större forskningsprojekt, som involverat många forskare, har redan resulterat i volymerna SRB (Studies in the Reception History of the Bible) vol. 7-9. Jonatan berättar att hans avhandling utgör en pusselbit i kartläggandet av just de judiska tolkningarna av Adam. Avhandlingen undersöker sådana utläggningar i judiska källor där den antike tolkaren har utgått från en text utanför Genesis 1-5 som bas för sin Adam-tolkning.

I min avhandling tittar jag på användningen och tolkningen av bibeltexter utanför Gen 1-5, såsom gällande Adam i vissa rabbinska texter. Jag kommer också in på de exegetiska tekniker som de använt sig av och försöker se om tolkningstraditionen går att härleda till äldre traditioner och tolkningar, berättar Jonatan.

Adam, var är du?

Vart tog Adam vägen i Bibeln? Det är en bra fråga. Guds fråga till Adam i Gen 3:9 ”Var är du?” är en fråga som bibelläsaren, den moderna, såväl som den antika kan känna igen sig i. Var finns Adam i de övriga bibeltexterna? Den moderna exegetiken menar sig endast att på ett visst fåtal ställen hitta personen Adam utanför Genesis. De antika uttolkarna läser med andra glasögon och med andra förutsättningar och antaganden.

– Det är spännande att sätta sig in i de antika tolkningarna och försöka förstå hur de har pusslat samman texter och exegetiska motiv. I de antika judiska texterna så närmar de sig Bibeln ofta utifrån andra frågeställningar och perspektiv än vi normalt gör idag. En av de texter som jag undersöker är Genesis Rabbah (ca 400-talet) och dess användning av Hosea 6:7 (Såsom Adam har de överträtt förbundet, där var de trolösa mot mig). I denna text från Genesis Rabbah byggs det upp en jämförelse mellan Adam och Israel, där de ställs i parallellt förhållande till varandra, med den slutsats att såsom Gud handlade med Adam, så kommer han också att handla med Israel. Man har läst skildringen av Guds handlande med Adam som givande ett mönster för Guds handlande med Israel i den bibliska historien. Adam kan på sätt och vis sägas vara den förste israeliten. Det är intressant att se att Adam har använts på fler sätt än enbart som representant för mänskligheten.