Asylsökandes konvertering och trovärdighetsbedömning av religiös konvertering i asylprocessen

 

Asylsökandes konvertering och trovärdighetsbedömning av religiös konvertering i asylprocessen

Ilona Silvola är en av Polininstitutets stipendiater och doktorand i systematisk teologi. Hon forskar om asylsökandes konvertering till kristendom samt finländska myndigheters trovärdighetsbedömning av religiös konvertering.

– Asylsökandes konvertering till kristendom är ett aktuellt fenomen i vårt samhälle just nu. En av grunderna för beviljandet av asyl är förföljelse på grund av religion. Därför måste myndigheterna ta konverteringen i beaktande när de gör asylbeslut och bedöma ifall konverteringen kan utgöra en fara för asylsökande i sitt hemland, berättar Silvola.

Många asylsökande kommer från muslimska länder där konvertering bort från islam kan vara orsak till förföljelse. Beviljandet av asyl baserar sig på FN:s flyktingkonvention, där det sägs att en person måste ha ”välgrundad fruktan för förföljelse” för att beviljas asyl. Det är det som myndigheterna försöker ta reda på genom trovärdighetsbedömningen. Vad denna bedömning baserar sig på och hurdana etiska frågor den ger upphov till är ämnet för min forskning.

Utmanande bedömning

Det finns några redan existerande undersökningar i Finland som tyder på att det finns etiskt problematiska aspekter i trovärdighetsbedömningen. Ett problem är att asylsökandens och intervjuarens syn på religion och konvertering kan vara väldigt olika. Ändå är det intervjuarens syn på religion som styr beslutsfattandet. En annan etiskt problematisk aspekt är att fokuset verkar ligga mera på konverteringens trovärdighet än på själva skyddsbehovet. Någon som enligt myndigheterna inte skulle bedömas vara en trovärdig konvertit kan ändå vara en sådan i sitt gamla hemland.

Det kan dock hända att betoningen håller på att skifta. Exempelvis har högsta domstolen i år fattat ett beslut om att ge asyl åt en asylsökande trots att konverteringens trovärdighet inte kunde fastställas med säkerhet. Däremot hade vetskapen om konverteringen nått till den asylsökandes tidigare hemland. Det ser jag som en positiv utveckling, säger Silvola.

Silvola är ännu i början av sin forskningsprocess. Hon ska analysera myndigheternas asylbeslut samt intervjua bland andra asylsökande och jurister för att få en helhetsbild av hur trovärdighetsbedömningen fungerar.

– Det som fick mig att börja forska om detta är att asylsökande som grupp är i en sårbar ställning i vårt samhälle och jag vill bidra till att försvara deras mänskliga rättigheter, avslutar Silvola.